för några dagar sen ramlade det in ett brev på hallgolvet och jag såg på en gång att det var från min mormor. jag rev upp det direkt och jag fiskade upp ett två sidigt handskrivet brev "jag har hört att du lever på bröd och vatten? lilla gumman, rom byggdes inte heller på en dag" och jag kunde inte annat än skratta över hur rätt hon verkligen hade, jag har försökt bygga mig ett palats på några veckor och jag har överskattat min egen ekonomi och nu sitter jag här tomhänt och har knappt råd att köpa mig ett paket mjölk, lite pinsamt att erkänna att det kan gå så fort nerför redan första månaden jag bor själv men samtidigt tror jag att det krävs ett erkännande för att lära sig något utav det :-) tur att jag har mormor och mammas hjälp och stöd i vått och torrt!
jag har insett så fruktansvärt mycket under den lilla tid jag bott hemifrån, en hel del saker som jag redan visste men kanske inte vågat släppa upp till ytan, och en hel del saker som jag aldrig trott om mig själv, men viktigast av allt är att jag har förstått att jag inte kan spendera hela mitt liv med att sitta och vänta på dig, jag är värd så mycket mer, så mycket mer än du någonsin kommer kunna ge mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar