jag känner mig tom, alla dessa frågor och funderingar som i så många veckor gett mig sömnlösa nätter är borta. jag borde inte klaga, och jag vet inte heller om det är vad jag gör, men det känns annorlunda. jag antar att jag någonstans i mitt undermedvetna tyckte om att tänka på dig som en utmaning. jag fick de svar jag sökte i lördags natt, visst smärtade det i hela kroppen men det var vad jag behövde för idag känns det bra, idag står jag stadigt.
glöm aldrig vilket stort intryck du gjort på mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar