måste känslor

jag har drabbats av måste känslor. jag vill att alla nära och kära ska veta deras värde i mitt liv och jag vill att de ska veta det nu! jag blir så nojig, som om det här vore sista chansen. förmodligen kan man dra många paraleller till varför jag alltid drömmer att folk i min närhet råkar ut för olyckor eller dör. en kurator sa en gång i tiden att jag måste släppa taget om min oro och ångest, visst tänkte jag då men hur fan bär man sig åt?