jag är inte redo

söndagar är känsloladdade och idag har jag kommit fram till följande frågetecken: vill jag verkligen sätta punkt här och nu? klarar jag av att vända ryggen till? är jag redo att gå vidare på egen hand? tyvärr tror jag inte att jag är det, och då spelar det ingen roll vad alla ni andra tycker är rätt och fel, jag är inte redo.