kämpig natt och kämpig morgon, tankarna far runt som aldrig förr. men väl på jobbet blev jag ganska snabbt inkallad av chefen:
C: - du ska äntligen få din upplärning
J: - det var ju inte en dag försent! vart?
C: - utlastningen (!!!!)
och nu känns det för första gången på flera månader motiverande att gå till jobbet. fan va jag behöver det här! och det kunde ju knappast kommit lämpligare, jag behöver få fylla mitt huvud med annat än känslor. sweeeeeet som anna skulle uttryckt sig :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar