idag är det dags för kryssningen och jag har blandade känslor, såklart. en del av mig tycker det ska bli skit kul och en del av mig vill bara stanna hemma: för vem fan vill åka på en kryssning med två par och sen tvingas sova själv i en hytt med dubbelsäng? ne jag får ta till flaskan helt enkelt haha ;-) närmast nu tänkte jag åka ut till hälla en sväng och införskaffa vissa nödvändigheter innan det är dags att packa och bli redo :-)
nattens fundering: hur kan det ena sekunden kännas så enkelt och självklart och andra sekunden som att marken försvinner under mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar